Christinehofs slott – år för år

1737
16 februari skriver Christina Piper kontrakt med fortifikationsmurmästare Georg Mockelten,
som får  i uppdrag att bygga ”Nya huset” i Andrarum. För detta arbete skall ersättning
utgå med 29.600 riksdaler.

1741
8 oktober detta år slutbesiktigas byggnaden – egentligen skulle arbetet ha varit avslutat
innan juli månads utgång 1740. Några år senare uppförs även de två paviljongerna: stall
och vagnslider, samt murar mellan slottet och paviljongerna och från paviljongernas södra
gavlar  in mot uppfarten. Dessa murar finns kvar in på 1850-talet.

1747
Christina Piper instiftar fyra fideikommiss, varav ett som omfattar Andrarum med alunbruket,
Ö.Torup, Högstad och Baldringe.

1748
Carl Hårleman, som var bekant med Christinas son, Carl Fredrik, beskriver användningen av vitriol:

"Den ringa kostnad dertil fordras samt den nytta denne färg med sig förer, i det den samma
ej allenast blifwer beständigt qwarsittande, utan ock härdar så wäl tegel och rappning som
träd, gör honom förtjent af något rum ibland Herr Grefwens Huscurer."

1752
Efter ett långt och aktivt liv dör Christina, 79 år gammal. Carl Fredrik blir förste fideikommissarie
och ärver dessutom Krageholm, som Christina hade köpt 1704 (i Carl Pipers namn) och där Christina
bodde. Nya Huset i Andrarum användes förmodligen mest av Christina för övernattning när hon var
i Andrarum. Efter Christinas död får Nya Huset i Andrarum sitt nuvarande namn Christinehof.

1756
En lång rad möbler införskaffas – detta inför att Carl Fredrik flyttar till Christinehof. Slottet har
dock sannolikt inte bebotts vintertid, då det är mycket svårt att värma upp.

1767
Johan Lorentz Gillberg beskriver Christinehof som:

"En ansenlig Corps de Logie med 2:ne Flyglar, 3 wåningar höga, grundmurade, med glaserat
stentak försedde och mycket wäl samt sirligt inrättade och indelte. Omkring Corps de Logien
och flyglarna ligger trädgården uti 2:ne afsättningar afdelt med quarter, häckar, Ritningar
och Fruktträn, alt omlagt med en hög stenmur."

Runt 1770
Christinehofs barockanläggning beskrivs detaljerat av Adolf Fredrik Barnekow – en ung och
begåvat trädgårdsarkitekt. Hans skiss över Christinehof visar en magnifik barockanläggning
med sin för tiden typiska strama symmetri.

Navet i anläggningen, siktaxeln, som gick längs uppfarten in genom slottet och ut i skogen norr
om slottet, finns kvar in på 1940-talet. Mot slutet gick det en telefonledning här. När ledning och
stolpar togs bort växte siktaxeln igen.

Runt 1865
Trädgården kring Christinehof går nu engelsk stil. I en reseberättelse beskrivs bl.a. kastanjealléerna
och köksträdgården, som nu finns till vänster om uppfarten som en stor terrasserad frukt- och köksträdgård:

"Uti köksträdgården samt på spaljéer  funnos flera goda fruktsorter. Sortimentet bestod af
206 sorters äpplen och 89 sorters päron / på fritt land odlades på spalier mulbär,
aprikoser och majkörsbär."

Runt 1870
Ännu en reseberättelse beskriver rabattanläggningen vid slottet som "uti engelsk stil". Nu finns
inslag av exotiska träd och buskar, exempelvis akacia, äkta kastanjer, rosenkvitten, katsura (finns kvar än idag),
kungsgran och asklönn.

1900-talet
Slottet används sporadiskt, trädgården läggs igen i stor utsträckning, nedersta terrassen används
under en period för bete åt Christinehofsgårdens mjölkkor. Parken används årligen för picknick
runt midsommar fram till 1960-talet. Sedan 70-talet har det varje sommar arrangeras konserter
i parken framför slottet.

2000
Slottet öppnar för publik verksamhet med guidning, utställningar och servering.

2007
Borstakärrs våtmarker invigs och Christinehofs Ekopark startar sin verksamhet.